FAQ
Vanligt förekommande frågor
ÄR BIN OCH GETINGAR SAMMA SORTS DJUR?
Bin och getingar är inte samma sorts djur. Bin livnär sig på blompollen och nektar, medan getingar är rovdjur som jagar sina byten samt äter från kadaver. Det är främst getingar som gör dig sällskap på picknicken och vill dela din mat och dryck.
ÄR DET SANT ATT BINA DÖR NÄR DE STICKER EN MÄNNISKA?
Bina har en hulling längst ut på gadden. När biet sticker en människa så fastnar oftast gadden, som en fiskekrok, i skinnet. När biet sedan flyger iväg blir gadden och giftblåsan kvar, och biet dör sedan. Giftblåsan fortsätter att pumpa in gift även efter det att biet flugit iväg. Det är därför viktigt att försöka få bort gadden så fort som möjligt, för att få i sig så lite gift som möjligt.
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT DET BLIR MER BIN I SVERIGE?
Allt som växer är beroende av att pollineringen fungerar. De pollinerande insekterna minskar i världen pga klimatförändringar, föroreningar mm. Våra fruktträd, trädgårdsland med grönsaker, våra stora odlingar i Sverige samt alla bär i skogen skulle vara chanslösa utan pollineringen. Det finns många insekter som pollinerar, tex fjärilar, humlor, och bin med flera. Det finns många arter av bin som pollinerar, men det är honungsbiet (tambiet) som dom flesta tänker på när det pratas om bin. Honungsbiet är den bästa pollineraren då bina till antalet är väldigt många, mellan 30.000-50.000 bin i en kupa, samt att dom är så kallat blomtrogna. Det betyder att bina oftast samlar pollen från en typ av växt åt gången. Det gör så att pollineringen blir effektivare.
HUR ÄR DET MED BEEWASHING, KAN TAMBINA KONKURRERA UT ANDRA POLLINERANDE INSEKTER?
Konkurrens har visat sig kunna vara ett problem på så vis att vilda bin, som också inkluderar humlor, kan få svårt med näringstillgång om det finns för många tambin.
I Sverige har det visat sig vara fallet i rapsodling, vilket dock är lite speciellt eftersom det endast gäller ett växtslag. Det faktum att man finner färre vilda bin i rapsfältet kan innebära att de finner näring någon annanstans. I stadsmiljö kan också konkurrens förekomma. I London har man 10 bikupor/kvadratkilometer, och där har man funnit att maten inte räcker till för de vilda bina. I Paris har man liknande erfarenhet.
Samtidigt ska sägas att om det finns riklig biologisk mångfald med blommor under hela säsongen, så minskar risken för konkurrens.
Det är vidare så att vissa bi-arter föredrar vissa blommor. Detsamma gäller för tambin, att när de hittar nektarrika blommor så delar dom med sig till de andra bina, och då håller de sig till dessa så länge de blommar. Det gör att att konkurrensen inte kommer att gälla samtliga blommor.
Slutsatsen från den europeiska forskningen är att det inte bör finnas fler än fyra bikupor per kvadratkilometer i stadsmiljö. I Nationalstadsparker, andra skogsområden samt fält med sammanhängande grönområden och biologisk mångfald är risken mindre än i stadsmiljöer.
Detta är en fråga som vi håller ögonen på när det gäller att acceptera hyreskontrakt, eftersom vi inte vill att att de vilda pollinerarna, vilket också omfattar blomflugor och fjärilar, ska trängas tillbaka.
KAN JAG SOM SPONSRAR EN BIMANKUPA FÅ TITTA IN I KUPAN?
För organisationer som sponsrar en bimankupa så kan vi komma ut med skyddskläder och hålla ett event runt kupan. Då har ni möjlighet att få träffa bina på nära håll.
För privatpersoner som sponsrar en del av en bimankupa så försöker vi anordna minst ett tillfälle per år där det finns möjlighet att komma och besöka en bigård, och då få möjligheten att träffa bina på nära håll.
KAN BINA SVÄRMA?
Att svärma är binas naturliga sätt att fortplanta sig. Vi jobbar aktivt för att hindra att bina svärmar på eget initiativ, vi delar samhällena själva istället. Inget sätt är hundraprocentigt. Skulle bina svärma så behöver man i regel inte vara orolig, bina är inte aggressiva under svärmningen. Vi kommer och hämtar svärmen, om det skulle inträffa. Om bina svärmar, sker det framförallt runt midsommar.
HUR MÅNGA BIN ÄR DET I EN BIKUPA?
Beroende på årstid och ålder på samhället, så är det mellan 30.000 – 50.000 bin i en bikupa.
VAD GÖR BINA PÅ VINTERN?
På vintern sitter alla arbetsbin (honbina) i ett klot mitt i kupan för att hålla värmen. Mitt i klotet sitter drottningen. Oavsett temperatur ute så är det ca 18-20 grader i klotet. Drönarna (hanbina) sparkas ut på hösten för att dö, sen föds det nya drönare på våren.
KAN VI DESIGNA OCH BYGGA ETT EGET BIHUS?
Vill ni bygga ett bihus som ser annorlunda ut, kanske som en kvarn eller fyr eller något annat, så hjälper vi självklart till med vilka mått som skall uppfyllas samt funktion.
VAD ÄR DE STÖRSTA HOTEN MOT BINA I SVERIGE?
De största hoten mot bina i Sverige är, förutom klimatförändringar och föroreningar i luften, sjukdomar och kvalster. Den värsta sjukdomen är yngelröta, och det värsta kvalstret är varroa-kvalster. Varroakvalstret förebygger vi varje höst genom att använda naturliga syror, som tex myrsyra och oxalsyra. Detta gör så att kvalstren försvinner.